Ledningen för Finlands Dövas Förbund träffade Finlands statsminister för att tala om de historiska oförrätter som har drabbat döva. Vid mötet överlämnades förbundets resolution från förbundsmötet 2019 i vilken man uttrycker stöd för regeringsprogrammets skrivning om att statsrådet ska inleda en försoningsprocess i fråga om de kränkningar av dövas rättigheter som har förekommit.

Yles barnprogram BUU-klubben prisbelönas för att ha lyft fram det finlandssvenska teckenspråket och gjort programmet tillgängligt också för teckenspråkiga barn. Priset delas ut av föreningen Finlandssvenska teckenspråkiga rf.

Om du får brådskande hälsoproblem när din egen hälsostation är stängd kan du kontakta Jourhjälpens texttjänst. Servicen är endast för personer som inte kan höra eller producera tal.

Finlands Dövas Förbunds förbundsmöte 2019 hölls i Ljusa huset i Helsingfors 8 juni. Sammanlagt 29 medlemsföreningar företräddes av 44 delegater. Det var ett viktigt möte som avslutades med att delegaterna undertecknade en resolution gällande försoningsprocessen kring de historiska oförrätter som döva har utsatts för.

Finlands Dövas Förbunds förbundsmöte inleddes i Ljusa huset i Helsingfors med att förbundsordförande Jaana Aaltonen förklarade mötet öppnat. Inläggen under dagen tog i stor omfattning fasta på mänskliga rättigheter och historiska oförrätter. I sin resolution uttalade mötet stöd för den nya regeringens skrivelse gällande en försoningsprocess, samtidigt som man betonade att dövgemenskapen starkt bör medverka i processens alla skeden.

Finlands Dövas Förbunds förbundsmöte 2019 hölls i Ljusa huset i Helsingfors 8 juni. I mötesresolutionen stöder man skrivningen i det nya regeringsprogrammet som utlovar att en statlig försoningsprocess ska inledas i fråga om kränkningarna av dövas rättigheter. Förbundsmötet påpekade att dövgemenskapen bör vara starkt inkopplad i processens alla skeden.

På Finlands Dövas Förbund oroar man sig för ett minskande antal användare av de nationella teckenspråken. Det finlandssvenska teckenspråket klassades år 2013 av Unesco som allvarligt hotat och nu ser det bekymmersamt ut också för det finska teckenspråket.

Kom priset som en överraskning för dig, Liisa Kauppinen? − Ja, i högsta grad! Jag hade aldrig kunnat föreställa mig det här. Jag fick e-post från FN en dag och trodde först att det var dags…

Finlands Dövas Förbunds outtröttliga kraftkvinna Liisa Kauppinen gick i pension i september 2006. Hon sade då att hon med tillförsikt överlämnar förbundet i yngre förmågors sakkunniga händer.

I december 2013 kunde tusentals stolta teckenspråkiga se hur Liisa Kauppinen i en direktsändning på webben tog emot FN:s människorättspris. Kauppinen berättade då för Dövas tidskrift om sina erfarenheter av internationell verksamhet.

Finlands Dövas Förbunds verksamhetsledare Markku Jokinen har valts till vice ordförande för människorättsdelegationen fr.o.m. 14.1.2019. Människorättsdelegationen är Människorättscentrets nationella samarbetsorgan. Delegationen består av 20-40 medlemmar som är sakkunniga på olika delområden beträffande mänskliga rättigheter. Delegationens uppgift är bl.a….

Inom dövgemenskapen har historiska oförrätter och personliga, smärtsamma minnen kommit upp till ytan under de senaste åren. I synnerhet de tvångssteriliseringar som gjordes i rashygieniskt syfte kan betecknas som människorättsliga kränkningar och en skamfläck i den finska närhistorien. Staten bör starta en utredning kring detta och be dem som utsattes om ursäkt.

Riksdagens nätverk för teckenspråken har i ett brev till riksdagsgruppernas ordförande den 17.1.2019 tagit upp hur döva har behandlats i Finlands för inte så länge sedan.

Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat det teckenspråkiga ordboksarbetet ett statsunderstöd på 250 000 €. På dövförbundet gläder man sig storligen åt anslaget, som tryggar ordboks- och språkvårdsverksamheten och språkrådgivningen.

Webbplatsen Suomi.fi:s sidor på teckenspråk, som publicerades hösten 2018, har fått mera innehåll. Nu finns 32 videor på teckenspråk.

Tidningen Lapin Kansa publicerade en artikel om en man och en kvinna som flydde till Sverige i slutet av fortsättningskriget 1944. Mannen var en tysk soldat som för att undvika att deporteras till sitt hemland antog döva Arvo Eemil Kallatsas identitet.

År 2014 gick det ett sus genom den lilla danska byn Tyrrestrup då grävskopan åstadkom första gropen på platsen där en exotisk, finsk bastu skulle resa sig.