Årets teckenspråksbragd

Hederspriset Årets teckenspråksbragd tilldelas en person eller aktör som under det gångna året har främjat de finländska teckenspråkens ställning genom att driva teckenspråkigas språkliga rättigheter i Finland och synliggöra teckenspråken.

Längd: 01:11
Ingen textning
Språk: Suomenruotsalainen viittomakieli, Suomalainen viittomakieli

Priset överräcks varje år på Teckenspråkets dag den 12 februari, som också är dövundervisningens fader C. O. Malms (1826−1863) födelsedag.

Vem som helst kan nominera en pristagare och motivera varför hederspriset borde gå till just denna person eller aktör. Nästa gång kan förslag läggas fram i oktober 2020 och Finlands Dövas Förbunds styrelse utser pristagaren på sitt möte i november.

2018: Elingenjör Tomas Vaarala


Tomas Vaarala gav den diskriminering som döva upplever vid jobbsök ett ansikte. Arbetslösheten bland döva bedöms vara trefaldigt jämfört med majoritetsbefolkningen. Under studietiden framstod han som ett exempel på hur en teckenspråkig studerande kan uppnå det han vill genom att vara målmedveten och ihärdig. Tidningen Helsingin Sanomat skrev flera gånger om Vaarala och hans försök att få ett arbete.

 

2017: Författaren Juhana Salonen


Juhana Salonen skrev tillsammans med en arbetsgrupp team boken Viiton – olen olemassa (Jag tecknar – jag finns) som publicerades hösten 2017. Boken handlar om Salonens egen kamp för att som ung och döv hitta sin identitet, sitt språk och sin plats för att kunna växa upp till en teckenspråkig vuxen som är stolt över sin kultur. I prismotiveringarna uppmärksammar dövförbundets styrelse särskilt bokens mål att rucka på attityderna i samhället. I boken betecknas teckenspråkiga som en språk- och kulturgrupp bland andra.

2016: Yle


I prismotiveringarna nämner dövförbundet Yles teckenspråkiga nyhets- och aktualitetsverksamhet men också de nya programmen Jarkko och de dövas Amerika och Tikkumäen talli, det senare riktat till barn. Av de redan  etablerade teckenspråkiga programmen har Yles Nyheter på teckenspråk ökat sitt utbud på t.ex. de sociala medierna och via Yle Arenan har man sänt längre teckenspråkiga videor om olika aktuella teman. Sändningarna av riksdagens frågetimme med teckenspråkstolkning betecknas också som ett viktigt sätt att främja en jämlik tillgång till information. Hederspriset mottogs på Yles vägnar av utgivningsdirektör Ismo Silvo och programbeställaren Ari Ylä-Anttila.

2015: Människorättsaktivisten Katja Merentie


Katja Merentie har som enskild medlem av teckenspråksgemenskapen gett prov på föredömlig medborgaraktivitet i samband med den flyktingkris som drabbade hela Europa. Till stöd för döva flyktingar  grundade hon Facebookgruppen Deaf refugees and immigrants in Finland. Merentie förmedlade  outtröttligt information om döva asylsökandes rätt att använda teckenspråkiga tolkningstjänster och bemödade sig om att se till att de inte ska stå ensamma i en omgivning som enbart använder ett talat språk.

2014: Riksdagsledamot Mikaela Nylander


Finlands Dövas Förbund konstaterar i prismotiveringarna att Nylander år 2014 aktivt har verkat för att främja teckenspråkens ställning såväl i riksdagen som i andra sammanhang. Hennes insatser under beredningen av teckenspråkslagen och grundandet av riksdagen nätverk för teckenspråken har varit betydande. Nylander fungerar också som nätverkets ordförande. Det var dessutom i stor utsträckning Nylanders förtjänst att regeringen i sitt budgetförslag tog upp ett bidrag för planering av en finlandssvensk utbildning av teckenspråkstolkar.

2013: Barnombudsmannen Maria Kaisa Aula


Barnombudsmannen Maria Kaisa Aula har i sin verksamhet lyft upp döva barns rättigheter. Barnombudsmannens byrå gjorde en omfattande utredning av döva och hörselnedsatta barns liv. Under Aulas ledning har byrån ordnat evenemang där man har delat ut information om döva och hörselskadade barns rättigheter. Det här arbetet har byggt broar mellan organisationer och aktörer i branschen och uppmuntrat personal inom hälso- och sjukvård och rehabilitering att bättre beakta den aktuella gruppens synpunkter, i synnerhet  familjernas språkval.

2012: Finlands nationalopera


Nationaloperan har varit en föregångare genom att erbjuda sin konst i form av teckenspråkstolkade föreställningar av Utrensning, Carmen och Rigoletto. Via dem har Nationaloperan på ett värdefullt sätt främjat tillgängligheten till kulturtjänster för teckenspråkiga medborgare. Priset togs emot av Nationaloperans konstnärliga ledare Mikko Franck. Franck har på sina resor sett  teckenspråkig opera och föreslog därför att sådant borde finnas också på Nationaloperans scen.

2011: Kyrkostyrelsens teckenspråksöversättare Tomas Uusimäki och Tarja Sandholm


Tomas Uusimäki och Tarja Sandholm har gjort ett banbrytande arbete på finskt teckenspråk. Vid översättningen av Bibeln och andra kyrkliga texter har de bl.a. konstruerat tecken både för centrala teologiska begrepp och för personer och platser i Bibeln. Under arbetets gång samarbetade de med experter i exegetik och översättning, med församlingar, dövarbetare och teckenspråkiga församlingsmedlemmar. Översättningarna når teckenspråkiga på ett brett plan eftersom de används vid kyrkliga förrättningar som dop, vigsel och jordfästning.

2010: Familjen Rikala


Trots de krav som hörimplantatet och rehabiliteringsprocessen för det ställde ville Aapo och Hanni Rikala erbjuda sin döva dotter också teckenspråket. Familjen har aktivt främjat teckenspråkets synlighet såväl i riksmedierna och hörselbranschens tidningar som i föreningsverksamheten för hörselskadade barns föräldrar och lokalt. På Rikalas initiativ ordnades teckenspråkiga sagostunder på Berghälls bibliotek i Helsingfors. Familjen har ett okonstlat förhållningssätt till teckenspråket. Vandringen in i det nya språket och den nya kulturen framträder i en positiv anda men man väjer ändå inte för att ta upp också besvärliga frågor.

2009: Riksdagsledamoten Erkki Virtanen


Det första hederspriset för att ha utfört Årets teckenspråksbragd tilldelades riksdagsledamoten Erkki Virtanen (VF) för hans orubbliga vilja att stå upp för teckenspråkigas språkliga rättigheter vid riksdagsbehandlingen av lagen om tolkningstjänst för handikappade personer i december 2009. Virtanen krävde bland annat att antalet minimitimmar ska strykas ur lagtexten och sade att språket är ett unikt uttrycksmedel för människans innersta själ och att man därför ska respektera alla människors språk, också teckenspråkigas.