Teckenspråkstolkningstjänster måste klargöras genom en helhetsreform 

Längd: 01:11
Textning: Finska
Språk: Finskt teckenspråk

För en döv person är tolkningstjänster på teckenspråk nyckeln till att fungera som en jämlik medborgare i vardagen, på jobbet och i studier. Vår lagstiftning om tolkningstjänster borde vara bland de bästa i världen. Ändå bryter FPA mot lagstiftarens intentioner genom sin tolkning och tillämpning av lagar, vilket leder till att teckenspråksanvändare hamnar i trångmål.

Arbetslivstolkningen är oordnad och de nya begränsningar som FPA har meddelat om hindrar i praktiken likabehandling.

Finlands Dövas Förbund kräver att de nya begränsningar FPA har meddelat om omedelbart tas bort. Dessutom måste en helhetsutvärdering av tolkningstjänsterna startas omgående.

Vad kan du göra om FPA:s riktlinjer begränsar din rätt till tolktjänster?


Om FPA vägrar att ordna tolkning, begär ett skriftlig beslut som kan överklagas om saken. Gör sedan en överklagan angående ärendet. Du kan få hjälp av Finlands Dövas Förbunds rättighetsbevakning eller av förbundets regionarbetare.

Du kan också kontakta tidningar eller riksdagsledamöter i ditt område och göra ärendet synligt för allmänheten.

Fem tips till FPA från användare av tolktjänster för personer med funktionsnedsättningar

Genmäle till FPA:s artikel publicerad den 18 mars 2024 med titeln: ”Tolkning stöder kommunikationen i vardagen – 5 tips för dig som använder tolktjänsten för personer med funktionsnedsättning”.

Påstående 1:


FPA: ”Tolktjänsten för personer med funktionsnedsättning är avsedd för situationer där kunden på grund av sin funktionsnedsättning behöver tolkning för att kommunicera med en annan person. Det kan till exempel vara fråga om ett samtal som en person med hörselnedsättning inte klarar av trots hörapparat eller kokleaimplantat.”

I verkligheten är det så här:

Enligt lagen om tolkningstjänster är tjänstens funktion att främja en persons möjligheter att fungera som en jämlik medlem av samhället. Idag kan jämlikhet i studier och arbetsliv också förutsätta att man ser på diverse inspelningar. Att kategoriskt förbjuda dem bryter mot tolktjänstlagen som förutsätter att jämlikheten säkras enligt individuella behov.

Påstående 2:


FPA: ”I en tolkningssituation finns det alltid minst tre parter: kunden, den person som kunden kommunicerar med och tolken.”

I verkligheten är det så här:

I de detaljerade motiveringarna till lagen on tolktjänster (§ 4, s. 25) konstateras tydligt: Tolkningen är vid behov tvåvägskommunikation.

Lagstiftaren har alltså inte förutsatt att det alltid måste finnas någon att samtala med i en tolksituation. Därför strider det kategoriska kravet på tre parter med lagen.

Påstående 3:


FPA: ”Det är också möjligt att tolka text i liten omfattning. Tolken kan tolka till exempel blanketter eller medietexter, såsom webbpublikationer eller tidningar.”

I verkligheten är det så här:

I regeringens proposition till lagen om tolktjänster står följande: 

Tolkningstjänst behövs också för tillräcklig tillgång till information som möjliggör jämbördig delaktighet i samhället. I likhet med tidigare tillämpningspraxis ska det av denna orsak vara möjligt att i tolkningstjänsten också använda skriven form som källtext i tolkningssituationen, alltså från vilken det tolkas. Också sådana fall ska beaktas, där kunskaperna i finska eller svenska inte är tillräckliga för att en handikappad ska kunna läsa alla slag av texter, och det kan krävas tolkning för att informationen i till exempel blanketter och andra skriftliga meddelanden eller i medierna ska bli tillgänglig.

Lagen eller regeringens proposition förutsätter inte att texten ska vara endast kortfattad. Dagens webbpublikationer innehåller också annat än text. Video- och ljudinnehåll i anslutning till artiklar innehåller väsentlig information som utvidgar artikeln. Att lämna dem som använder tolkning utanför detta innehåll är diskriminerande. Att texta video- och ljudinnehåll är inte en tillräcklig tillgänglighetsåtgärd för alla dem som använder sig av tolktjänsterna. 

Påstående 4:


FPA: ” FPA kan inte ordna tolkning av ljud- eller bildmaterial, såsom podcaster, tv- och radioprogram eller filmer. Då det är fråga om en teknisk inspelning förekommer det inte någon interaktiv tolkningssituation som involverar kunden och tredje part. Det är inte heller fråga om att tolka skriftliga texter i liten omfattning för att ge kunden tillgång till information.”

I verkligheten är det så här:

Lagstiftarens vilja var följande:

– – tillgängligheten till information som förmedlas via medier kan kräva tolkning.

Det handlar inte om översättningar utan om ett behov av tolkning. Tillgänglighetslagstiftningen säkerställer inte att alla grupper som använder tolktjänster får tillgång till information, eftersom endast textning inte är en tillräcklig tillgänglighetsåtgärd för exempelvis dövblinda personer eller döva barn som inte kan läsa.

Lagen nämner inte exempelvis podcasts, eftersom podcaster inte hade slagit igenom ännu år 2010, då tolktjänstlagen trädde i kraft. Att lyssna på podcasts är idag en normal del av samhällsdeltagande. Tolktjänstlagen förbjuder inte tolkning av inspelningar.

Påstående 5:


FPA: ”Tolktjänsten regleras av lagen om tolkningstjänst, som begränsar tolktjänsten till att gälla interaktiva situationer och tolkning i liten omfattning av texter som ger kunden tillgång till information. Vi kan inte överskrida FPA:s lagstadgade behörighet när vi ordnar tjänster. Vi behandlar dock varje tolkbeställning individuellt utifrån de uppgifter som kunden uppgett i sin beställning.”

I verkligheten är det så här:

I regeringens proposition för tolktjänstlagen står det att:

Jämlikheten förverkligas genom att kunden har rätt till tolktjänster i de situationer där han eller hon behöver det. Därför är det viktigt att kunden har rätt att själv definiera när och var han eller hon använder en tolk.

Paragraf 10 i lagen ålägger FPA att arrangera tolktjänsten så att den tar hänsyn till användarens önskemål, åsikt, intresse, individuella behov samt hans eller hennes modersmål och kulturella bakgrund. Om det görs undantag från strikta riktlinjer enligt situationen, vet till slut ingen, inte ens FPA, hur saker och ting ska tolkas och hur riktlinjerna ska tillämpas.

Se även

Om tolkning

Genom tolktjänsten kan döva, hörselskadade och personer med hörselimplantat delta i samhället som alla andra. Finlands Dövas Förbund stöder, ger råd och bedriver ett ihärdigt påverkansarbete kring tolkningstjänsterna.

Läs mer

Teckenspråkiga

En teckenspråkig person kan vara döv, hörande eller ha nedsatt hörsel. Dövhet kan definieras ur många olika synvinklar, men döva själva ser sig framför allt som en språk- och kulturgrupp – som teckenspråkiga.

Läs mer

Även de kämpar för tolktjänster

StopKela 2.0


StopKela 2.0 – medborgarrörelsen är ett uttryck för användare av tolktjänster för personer med funktionsnedsättningar som motsätter sig hur FPA tillhandahåller tolktjänster.

På webbplatsen stopkela.org finns bland annat användarnas erfarenheter av tolktjänsternas bristande funktionalitet.

Finlandssvenska teckenspråkiga r.f.


Föreningen för finlandssvenska teckenspråkiga r.f. uttrycker i sitt utlåtande sin oro över FPAs nya riktlinjer.