Årets teckenspråksbragd

Hederspriset Årets teckenspråksbragd tilldelas en person eller aktör som under det gångna året har främjat de finländska teckenspråkens ställning genom att driva teckenspråkigas språkliga rättigheter i Finland och synliggöra teckenspråken.

Längd: 01:11
Ingen textning
Språk: Finlandssvenskt teckenspråk, Finskt teckenspråk

Priset överräcks varje år på Teckenspråkets dag den 12 februari, som också är dövundervisningens fader C. O. Malms (1826−1863) födelsedag.

Vem som helst kan nominera en pristagare och motivera varför hederspriset borde gå till just denna person eller aktör. Nästa gång kan förslag läggas fram i november 2021 och Finlands Dövas Förbunds styrelse utser pristagaren på sitt möte.

2023: Miguel Peltomaa

Under årens lopp har Miguel Peltomaa på olika sätt påverkat underhållnings-, konst- och kultursektorn och gjort teckenspråket mer synligt i den finska vardagen. År 2023 arbetade han bland annat som programledare för barnprogrammet Pikku Kakkonen, som därmed har blivit en del av döva barns liv.

Under det gångna året har Peltomaa genom konst och underhållning ökat medvetenheten om teckenspråket och teckenspråkiga på olika forum, såsom sociala medier, Tävlingen för ny musik (UMK) och kulturgalan. För första gången i UMK:s historia var det möjligt att följa tävlingen även på teckenspråk, när Peltomaa fungerade som tolk för tävlingsbidragen och som programkommentator, vilket gav teckenspråket bred synlighet. Han lyckades särskilt bra med att konstnärligt översätta Käärijäs låt ”Cha Cha Cha” till teckenspråk.

Framför allt är Miguel Peltomaa nu en förebild för många döva barn och ungdomar.

2022: Signmark

Marko Vuoriheimo, även känd som Signmark, deltog som den första döva personen i Finland i programmet ”Tanssii tähtien kanssa” under hösten 2022 och gjorde ett positivt intryck på publiken. Han har i flera år kämpat för teckenspråksanvändarnas ställning på olika forum, och i programmet TTK bröt Signmark återigen gränser och betonade att dans är något som alla kan delta i. TTK-programmet visade också mod och öppenhet genom att välja Signmark som en av stjärneleverna.

2021: VIKKE

Projektet VIKKE, som handlar om utvärdering och kartläggning av samt stödinsatser för teckenspråkiga barns språkliga utveckling, drivs av teckenspråkscentret vid Jyväskylä universitet och Niilo Mäki-institutet. Projektet tillhandahåller information, material och nya metoder för att stödja inlärningen och utvecklingen av teckenspråk hos barn. Projektet har tagit fram ett riktat verktyg för bedömning av kunskaper i och utveckling av det finska teckenspråket på olika delområden av språkfärdigheten hos barn mellan 8 månader och 15 år, som håller på och lär sig teckenspråk. I sina artiklar och föreläsningar har Laura Kanto betonat teckenspråkets betydelse för döva och codabarns språkliga utveckling.

2020: Statsrådets kansli

Statsrådets kansli har varit vägvisare för hur teckenspråkstolkade informationstillfällen kan arrangeras. Detta har på ett märkbart sätt förbättrat teckenspråkigas tillgång till information. Statsrådets kansli har med sitt agerande visat exempel åt andra aktörer, såsom andra myndigheter. Därmed har handlingen haft en inverkan utöver statsrådets egna informationstillfällen. Erkännandet mottogs å statsrådets vägnar av kommunikationschef Heta-Leena Sierilä.

2019: Daghemmet Franzénia

Daghemmet Franzénia i Helsingfors har startat en teckenspråkig grupp för döva barn och hörande coda-barn. Valet av pristagare baserade sig på språkskyddsaspekten och på hur svårt det idag är för barn att få en teckenspråkig miljö, något som är särskilt viktigt i småbarnsåldern. Styrelsen hoppas att Franzénias exempel ska fungera som inspiration också för andra kommuner och städer och ge kommunala beslutsfattare kurage att ta fram goda språkliga lösningar för teckenspråkiga barn.

2018: Elingenjör Tomas Vaarala

Tomas Vaarala gav den diskriminering som döva upplever vid jobbsök ett ansikte. Arbetslösheten bland döva bedöms vara trefaldigt jämfört med majoritetsbefolkningen. Under studietiden framstod han som ett exempel på hur en teckenspråkig studerande kan uppnå det han vill genom att vara målmedveten och ihärdig. Tidningen Helsingin Sanomat skrev flera gånger om Vaarala och hans försök att få ett arbete.

 

2017: Författaren Juhana Salonen

Juhana Salonen skrev tillsammans med en arbetsgrupp team boken Viiton – olen olemassa (Jag tecknar – jag finns) som publicerades hösten 2017. Boken handlar om Salonens egen kamp för att som ung och döv hitta sin identitet, sitt språk och sin plats för att kunna växa upp till en teckenspråkig vuxen som är stolt över sin kultur. I prismotiveringarna uppmärksammar dövförbundets styrelse särskilt bokens mål att rucka på attityderna i samhället. I boken betecknas teckenspråkiga som en språk- och kulturgrupp bland andra.

2016: Yle

I prismotiveringarna nämner dövförbundet Yles teckenspråkiga nyhets- och aktualitetsverksamhet men också de nya programmen Jarkko och de dövas Amerika och Tikkumäen talli, det senare riktat till barn. Av de redan  etablerade teckenspråkiga programmen har Yles Nyheter på teckenspråk ökat sitt utbud på t.ex. de sociala medierna och via Yle Arenan har man sänt längre teckenspråkiga videor om olika aktuella teman. Sändningarna av riksdagens frågetimme med teckenspråkstolkning betecknas också som ett viktigt sätt att främja en jämlik tillgång till information. Hederspriset mottogs på Yles vägnar av utgivningsdirektör Ismo Silvo och programbeställaren Ari Ylä-Anttila.

2015: Människorättsaktivisten Katja Merentie

Katja Merentie har som enskild medlem av teckenspråksgemenskapen gett prov på föredömlig medborgaraktivitet i samband med den flyktingkris som drabbade hela Europa. Till stöd för döva flyktingar  grundade hon Facebookgruppen Deaf refugees and immigrants in Finland. Merentie förmedlade  outtröttligt information om döva asylsökandes rätt att använda teckenspråkiga tolkningstjänster och bemödade sig om att se till att de inte ska stå ensamma i en omgivning som enbart använder ett talat språk.

2014: Riksdagsledamot Mikaela Nylander

Finlands Dövas Förbund konstaterar i prismotiveringarna att Nylander år 2014 aktivt har verkat för att främja teckenspråkens ställning såväl i riksdagen som i andra sammanhang. Hennes insatser under beredningen av teckenspråkslagen och grundandet av riksdagen nätverk för teckenspråken har varit betydande. Nylander fungerar också som nätverkets ordförande. Det var dessutom i stor utsträckning Nylanders förtjänst att regeringen i sitt budgetförslag tog upp ett bidrag för planering av en finlandssvensk utbildning av teckenspråkstolkar.

2013: Barnombudsmannen Maria Kaisa Aula

Barnombudsmannen Maria Kaisa Aula har i sin verksamhet lyft upp döva barns rättigheter. Barnombudsmannens byrå gjorde en omfattande utredning av döva och hörselnedsatta barns liv. Under Aulas ledning har byrån ordnat evenemang där man har delat ut information om döva och hörselskadade barns rättigheter. Det här arbetet har byggt broar mellan organisationer och aktörer i branschen och uppmuntrat personal inom hälso- och sjukvård och rehabilitering att bättre beakta den aktuella gruppens synpunkter, i synnerhet  familjernas språkval.

2012: Finlands nationalopera

Nationaloperan har varit en föregångare genom att erbjuda sin konst i form av teckenspråkstolkade föreställningar av Utrensning, Carmen och Rigoletto. Via dem har Nationaloperan på ett värdefullt sätt främjat tillgängligheten till kulturtjänster för teckenspråkiga medborgare. Priset togs emot av Nationaloperans konstnärliga ledare Mikko Franck. Franck har på sina resor sett  teckenspråkig opera och föreslog därför att sådant borde finnas också på Nationaloperans scen.

2011: Kyrkostyrelsens teckenspråksöversättare Tomas Uusimäki och Tarja Sandholm

Tomas Uusimäki och Tarja Sandholm har gjort ett banbrytande arbete på finskt teckenspråk. Vid översättningen av Bibeln och andra kyrkliga texter har de bl.a. konstruerat tecken både för centrala teologiska begrepp och för personer och platser i Bibeln. Under arbetets gång samarbetade de med experter i exegetik och översättning, med församlingar, dövarbetare och teckenspråkiga församlingsmedlemmar. Översättningarna når teckenspråkiga på ett brett plan eftersom de används vid kyrkliga förrättningar som dop, vigsel och jordfästning.

2010: Familjen Rikala

Trots de krav som hörimplantatet och rehabiliteringsprocessen för det ställde ville Aapo och Hanni Rikala erbjuda sin döva dotter också teckenspråket. Familjen har aktivt främjat teckenspråkets synlighet såväl i riksmedierna och hörselbranschens tidningar som i föreningsverksamheten för hörselskadade barns föräldrar och lokalt. På Rikalas initiativ ordnades teckenspråkiga sagostunder på Berghälls bibliotek i Helsingfors. Familjen har ett okonstlat förhållningssätt till teckenspråket. Vandringen in i det nya språket och den nya kulturen framträder i en positiv anda men man väjer ändå inte för att ta upp också besvärliga frågor.

2009: Riksdagsledamoten Erkki Virtanen

Det första hederspriset för att ha utfört Årets teckenspråksbragd tilldelades riksdagsledamoten Erkki Virtanen (VF) för hans orubbliga vilja att stå upp för teckenspråkigas språkliga rättigheter vid riksdagsbehandlingen av lagen om tolkningstjänst för handikappade personer i december 2009. Virtanen krävde bland annat att antalet minimitimmar ska strykas ur lagtexten och sade att språket är ett unikt uttrycksmedel för människans innersta själ och att man därför ska respektera alla människors språk, också teckenspråkigas.