En bedömning av det övergripande läget för tolkningstjänster för personer med funktionsnedsättning bör inledas så fort möjligt

VÄDJAN TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET

Ärade social- och hälsovårdsministeriet,

Många personer med funktionsnedsättning behöver tolkning i nästan alla livssituationer, men tillgodoseendet av det behovet haltar, eftersom bestämmelserna som gäller olika förvaltningsområden är mycket olika varandra och delvis bristfälliga eller motstridiga. Läget är oklart, och inte ens tolkningstjänster vid läkarbesök är tryggade. Därför förnyar vi undertecknande parter vår mötesbegäran från våren 2022, så att vi preliminärt tillsammans kunde bedöma hur det övergripande läget för tolkningstjänster kan utvecklas i Finland. Om samma ärende har redan fyra (4) skriftliga spörsmål framställts under de senaste åren (SS 657/2021 rd, SS 57/2022 rd, SS 634/2022 rd och SS 664/2022 rd). Mötesbegäran adresseras till social- och hälsovårdsministeriet, till vars förvaltningsområde de centrala tolkningstjänsterna hör (Fpa, välfärdsområdena), trots att tolkningstjänsten omfattar flera förvaltningsområden enligt lagstiftningen.

Petteri Orpos regeringsprogram utgår från tanken om ett starkt och engagerat Finland, där var och en har möjligheter att utveckla sin kompetens, sysselsätta sig, klara sig på sin lön eller pension och leva i säkerhet och där man tar hand om de svagaste. Enligt regeringsprogrammet kan ett starkt och engagerat Finland trygga tjänsterna för personer i alla åldrar.

Dövas, hörselskadades, hörselsynskadades och talskadades jämlika delaktighet i samhället beror långt på att tolkningstjänsterna tillhandahålls enligt kundernas individuella behov. Bland de tjänster som samhället tillhandahåller är tolkningstjänsten, som är underställd Fpa, sekundär till sin karaktär. I praktiken är dess volym dock så stor att den förefaller primär för kunderna. När tolkningsbehovet uppstår plötsligt och är akut har kunden inte tid att vänta på att myndigheterna ska avgöra vem som bär det primära och sekundära ansvaret för tolkningstjänsten. Tolkning som myndigheterna ansvarar för tillhandahålls bland annat med stöd av klient- och patientlagarna samt förvaltningslagen, men enligt justitieministeriets teckenspråksbarometer (OMSO 2021:4) är denna skyldighet att ordna tolkning relativt okänd. Bland döva som svarade fick endast 13 procent tolkning ordnad av en myndighet för skötande av myndighetsärenden. Under coronapandemin upplevde 68 procent av talskadade personer väldigt starkt att möjligheterna till kommunikation och växelverkan minskade på grund av restriktionerna och åtgärderna. (https://www.kehitysvammaliitto.fi/korona-vei-mahdollisuudet-kommunikointiin/)

Enligt 5 § 3 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021), som ingår i totalreformen av social- och hälsovården, ska välfärdsområdena ordna tolkning, vilket förutsätter en ökad kompetens. Redan därför behövs ny kompetens och djup förståelse av olika tolkningsformer för att man vid upphandling av tolkningstjänster ska kunna anskaffa tolkning av talade språk som invandrare behöver separat från upphandling av tolkningstjänster för hörselskadade, hörselsynskadade och talskadade.

Vi anser att skrivningen i lagen om ordnande av social- och hälsovård inte är tillräckligt förpliktande, och vi oroar oss för att ordalydelsen att tolkning ska ”ordnas och en tolk anskaffas i den mån det är möjligt” fortfarande inte kommer att skärpas genom en ändring av klient- och patientlagarna.

För närvarande har anskaffningen av tolkningstjänster genomförts eller håller på att beredas i många välfärdsområden, och vid sidan av tolkningstjänster för (talade) språk anskaffas tolkningstjänster för personer med funktionsnedsättning som ”tjänster för specialgrupper”. Ofta leder upphandlingar till att alla tolkningstjänster köps av en leverantör, trots att leverantören inte har någon kompetens i fråga om tolkningsbehoven hos personer med funktionsnedsättning eller resurser att ordna tolkningstjänster för dem. Formuleringen ”tjänster för specialgrupper” är bristfällig, eftersom den inte beaktar den i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning definierade indelningen i språk och kommunikationsmedel – med andra ord att det också är fråga om språkliga rättigheter och rätt till yttrandefrihet. Om tolkningstjänsterna upphandlas och ordnas omsorgsfullt kan kostnaderna för dem rentav resultera i besparingar då så kallad störningsefterfrågan minskar och kundens ärende sköts på en gång.

Behovet av tolknings- och biträdestjänster enligt 31 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) bedöms separat från stödundervisning (16–18 §), trots att de antecknas i förvaltningsbeslut om särskilt stöd. Eftersom tolkningsbehovet inte alltid kan bedömas i kommunerna, får en del barn biträdestjänster som är helt otillräckliga med tanke på barnets behov. Därför kan eleven inte till fullo delta i undervisningen. I lagen om tolkningstjänst för handikappade personer (133/2010) definieras Fpa som en sekundärt ansvarig part i ordnandet av tolkningstjänster. Utöver utvidgningen av läroplikten hösten 2021 ökade behovet av Fpa-ordnad studietolkning efter den grundläggande utbildningen då läropliktsåldern höjdes. Studerande får största delen av det övriga stödet för personer med funktionsnedsättning från läroanstalten, men de som behöver tolkning hänvisas till Fpa. Med andra ord har utvidgningen av läroplikten och den relaterade TUVA-utbildningen, som startade hösten 2022, medfört tryck på den tidigare arbetsfördelningen, oklarhet och extra kostnader. Ansvarsfördelningen bör förtydligas så fort som möjligt även på läropliktssidan.

Dessutom ordnas tolkning bland annat i förundersökning, rättsväsendet och fångvården. I praktiken är tolkning med andra ord rätt komplicerad och en helhet som regleras av flera lagar. Därför behöver den klarhet.

AVSLUTNINGSVIS

Lagen om tolkningstjänst för handikappade personer har redan varit i kraft i 14 år. Såsom det redan konstaterats i de skriftliga spörsmålen är granskningen av denna helhet brådskande. Detta behov lyftes fram redan i justitieministeriets utlåtande om regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen (B 18/2017 rd) och grundlagsutskottets utlåtande om regeringens årsberättelse (GrUU 31/2021 rd, punkt 7, och GrUU 3/2023 rd).

Handikapporganisationer, leverantörer av tolkningstjänster, tolkar och tolkutbildare har en klar bild av de problem som kunder råkar ut för på grund av den gällande lagstiftningen och vad åtgärdandet av dem förutsätter. Myndigheterna identifierar sällan sitt ansvar, och ofta förses även ny lagstiftning med hänvisningar till Fpa:s sekundära ansvar för ordnande av tolkningstjänster. Därför anser vi att den övergripande bilden av tolkningstjänster bör granskas så att det primära och sekundära ansvaret för ordnande av tolkningstjänster förtydligas och att både myndigheter och användare av tolkningstjänster därigenom får en tydligare bild av verksamheten. Förtydligandet minskar kostnaderna redan av den anledningen att utredningen av tolkningsansvaret slukar oskäligt mycket tid och resurser av såväl myndigheter som användare av tolkningstjänster och kundorganisationer.

Det är fråga om rätten till eget språk och kommunikation. De språkliga grundläggande rättigheterna har skrivits in i 17.3 § i grundlagen, och tillgodoseendet av dem är också en människorättsskyldighet för Finland enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (FördrS 27/2016).

Vi undertecknande parter föreslår för social- och hälsovårdsministeriet att ett möte ordnas på bred basis för att snabbt komma vidare med ärendet. Vi erbjuder social- och hälsovårdsministeriet all vår expertis och kompetens för att utvärderingen ska kunna påbörjas så fort som möjligt under denna regeringsperiod.

Helsingfors den 4 mars 2024

Autism Finland rf
Diakoniyrkeshögskola
Finlandssvenska teckenspråkiga rf
Humanistinen ammattikorkeakoulu
Kehitysvammaliitto ry
Kehitysvammaisten Tukiliitto ry
Språkexperter rf
Finska Hörselförbundet rf
Hörselskadade Barns Föräldraförbund rf
Finlands Dövas Förbund rf
Puhevammaisten Vertaistukiyhdistys ry
Finlands CP-förbund rf
Suomen kirjoitustulkit ry
Föreningen Finlands Dövblinda rf
Suomen Puhevammaisten Tulkit ry
Svenska hörselförbundet rf
Viittomakielialan Tulkkauspalvelun Tuottajat Tupa ry