Påstående 1:

FPA: ”Tolktjänsten för personer med funktionsnedsättning är avsedd för situationer där kunden på grund av sin funktionsnedsättning behöver tolkning för att kommunicera med en annan person. Det kan till exempel vara fråga om ett samtal som en person med hörselnedsättning inte klarar av trots hörapparat eller kokleaimplantat.”

–

I verkligheten är det så här:

Enligt lagen om tolkningstjänster är tjänstens funktion att främja en persons möjligheter att fungera som en jämlik medlem av samhället. Idag kan jämlikhet i studier och arbetsliv också förutsätta att man ser på diverse inspelningar. Att kategoriskt förbjuda dem bryter mot tolktjänstlagen som förutsätter att jämlikheten säkras enligt individuella behov.

Påstående 3:

FPA: ”Det är också möjligt att tolka text i liten omfattning. Tolken kan tolka till exempel blanketter eller medietexter, såsom webbpublikationer eller tidningar.”

–

I verkligheten är det så här:

I regeringens proposition till lagen om tolktjänster står följande: 

Tolkningstjänst behövs också för tillräcklig tillgång till information som möjliggör jämbördig delaktighet i samhället. I likhet med tidigare tillämpningspraxis ska det av denna orsak vara möjligt att i tolkningstjänsten också använda skriven form som källtext i tolkningssituationen, alltså från vilken det tolkas. Också sådana fall ska beaktas, där kunskaperna i finska eller svenska inte är tillräckliga för att en handikappad ska kunna läsa alla slag av texter, och det kan krävas tolkning för att informationen i till exempel blanketter och andra skriftliga meddelanden eller i medierna ska bli tillgänglig.

Lagen eller regeringens proposition förutsätter inte att texten ska vara endast kortfattad. Dagens webbpublikationer innehåller också annat än text. Video- och ljudinnehåll i anslutning till artiklar innehåller väsentlig information som utvidgar artikeln. Att lämna dem som använder tolkning utanför detta innehåll är diskriminerande. Att texta video- och ljudinnehåll är inte en tillräcklig tillgänglighetsåtgärd för alla dem som använder sig av tolktjänsterna. 

Påstående 5:

FPA: ”Tolktjänsten regleras av lagen om tolkningstjänst, som begränsar tolktjänsten till att gälla interaktiva situationer och tolkning i liten omfattning av texter som ger kunden tillgång till information. Vi kan inte överskrida FPA:s lagstadgade behörighet när vi ordnar tjänster. Vi behandlar dock varje tolkbeställning individuellt utifrån de uppgifter som kunden uppgett i sin beställning.”

–

I verkligheten är det så här:

I regeringens proposition för tolktjänstlagen står det att:

Jämlikheten förverkligas genom att kunden har rätt till tolktjänster i de situationer där han eller hon behöver det. Därför är det viktigt att kunden har rätt att själv definiera när och var han eller hon använder en tolk.

Paragraf 10 i lagen ålägger FPA att arrangera tolktjänsten så att den tar hänsyn till användarens önskemål, åsikt, intresse, individuella behov samt hans eller hennes modersmål och kulturella bakgrund. Om det görs undantag från strikta riktlinjer enligt situationen, vet till slut ingen, inte ens FPA, hur saker och ting ska tolkas och hur riktlinjerna ska tillämpas.