Det är fint att det görs högklassiga TV-program i Finland. Programmen – såpoperor, thrillers, drama och reality-TV − ger en bild av vårt samhälle och behandlar frågor som är viktiga för oss. Naturligtvis sänds det mycket strunt också, men det ger välkommen omväxling till alla dystra nyheter.
Jag tittade nyligen på en serienyhet på en av de finländska streamingtjänsterna och tänkte att den kunde intressera min döva kusin. Jag häpnade när jag upptäckte att de svenska, estniska och engelska inslagen i serien var textade, men inte de finska.
Jag talade bestört om saken med henne. Hon berättade att inte närapå alla program textas, och att situationen är ännu sämre för finlandssvenska döva, då ännu färre program textas till svenska.
Det känns inte rättvist, och det är ledsamt att tänka att döva i Finland har bättre kunskaper till exempel om kulturen i USA än i Finland. De är trots allt en del av vårt samhälle.
Ville