TeckensprÄksnÀmndens kommentar till diskussionen om vÀrderingen av finskt teckensprÄk som hotat sprÄk
TeckensprÄksnÀmnden har noterat diskussionen som förts om enligt vilka kriterier det finska teckensprÄket kan betraktas som ett hotat sprÄk (se Jantunen 2023; Jokinen m.fl. 2024 (svensk översÀttning pÄ FDF:s webbplats)).
TeckensprÄksnÀmnden vÀlkomnar en öppen och mÄngsidig diskussion om det finska teckensprÄkets status. Att bedöma ett sprÄks status involverar alltid sprÄkideologiska frÄgestÀllningar om till exempel vem som Àr teckensprÄkig och vem som har rÀtt att bestÀmma över det? Av denna orsak Àr av högsta vikt att bÄde för- och nackdelar med att bedöma ett sprÄks status öppet ventileras. Samtidigt framhÄller TeckensprÄknÀmnden sin fortsatta oro för utmaningarna att vÀxa upp som teckensprÄkig i dagens Finland. Möjligheterna begrÀnsas av brist pÄ sprÄkundervisning, sprÄkmiljöer och sprÄkliga förebilder och kontakter i barns och ungas vardag. Oron för sprÄket utgjorde ocksÄ en av de viktigaste bakomliggande orsakerna till att nÀmnden (se möte 14.12.2015) initierade processen att vÀrdera det finska teckensprÄkets status, enligt Unescos kriterier för hotade sprÄk.
TeckensprĂ„ksnĂ€mnden vill ocksĂ„ pĂ„tala nĂ„gra direkta missförstĂ„nd som dykt upp i debatten. Jantunen hĂ€vdar att finskt teckensprĂ„k redan fĂ„tt en Unesco-vĂ€rdering, vilket sĂ„som Jokinen m.fl. (2024) pĂ„talar, inte stĂ€mmer. Vidare framhĂ„ller Jantunen att beslutet om att vĂ€rdera det finska teckensprĂ„kets status fattats inom en begrĂ€nsad arbetsgrupp utan kontakt med den akademiska gemenskapen. TeckensprĂ„ksnĂ€mnden vill Ă€ndĂ„ framhĂ„lla att nĂ€mndens verksamhet ingalunda sker i det fördolda utan öppet informerar om sin verksamhet: alla protokoll finns offentligt pĂ„ webben. Under Ă„ren 2015â2018 dĂ„ TeckensprĂ„ksnĂ€mnden behandlade det finska teckensprĂ„kets status, fördes protokoll pĂ„ finska, svenska och finskt teckensprĂ„k (se en sammanstĂ€llning av hur Ă€rendet behandlats inom nĂ€mnden 2015â2023). DĂ€rtill kompletterades protokollen ytterligare med ett mötesreferat pĂ„ finskt eller finlandssvenskt teckensprĂ„k. VĂ€rt att notera Ă€r dĂ€rtill att TeckensprĂ„ksnĂ€mnden, dĂ„ Ă€rendet om det finska teckensprĂ„kets status behandlades, hade nĂ€mndmedlemmar som tillhörde, eller hade en direkt koppling till det akademiska samfundet.
DÄ medlemmar till TeckensprÄksnÀmnden utses efterstrÀvas en bred representation av medlemmar med olika sprÄkliga kompetensomrÄden. I samband med urvalet beaktas bland annat det finska och finlandssvenska teckensprÄket, dövblinda, olika yrkes- och utbildningsomrÄden, teckensprÄkig media, akademisk forskning och olika geografiska omrÄden i Finland. Institutet för de inhemska sprÄkens (SprÄkinstitutets) sprÄknÀmnder Àr neutrala aktörer som inte driver vare sig enskilda universitets eller organisationers Àrenden. NÀmndernas verksamhetsperiod Àr treÄrig.
Med detta vill TeckensprÄksnÀmnden uppmuntra alla till att frimodigt kontakta nÀmnden för att uttrycka synpunkter och delta i diskussionen om relevanta och aktuella frÄgestÀllningar om vÄrt lands teckensprÄk. Vi hoppas att den fortsatta diskussionen om det finska teckensprÄkets status vÀcker stort engagemang inom sÄvÀl akademiska kretsar som inom den större teckensprÄkiga gemenskapen.
21.3.2024
Sanna Paasonen, ordförande
Mari Virtanen, vice ordförande
Janne Kankkonen
Pekka Pasanen
Lena Wenman
Elin Westerlund