En utmärkt förnyelse av tjänsten utgör att den framöver omfattar flera tolkningsspråk och inte avgränsas till de nuvarande fyra språken: finskt teckenspråk, finlandssvenskt teckenspråk, finska och svenska. Något Teckenspråksnämnden motsätter sig är däremot FPA:s beslut att utesluta relätolkning från tolkningstjänsten. För dem som berättigas till tolkningstjänsten, utgör den en subjektiv rättighet och Teckenspråksnämnden anser att FPA:s beslut att slopa relätolkningen strider mot lagen.

Relätolkning kan innebära en del av tolkningsprocessen mellan flera olika språk eller inom ett och samma språk. I samband med teckenspråkig relätolkning spelar döva tolkar en mycket central roll. Speciellt i samband med språkligt krävande tolkningstillfällen är det enbart en utbildad döv tolk som kan erbjuda en smidig och välfungerande tolkning. En teckenspråkig döv har tillägnat sig teckenspråket som modersmål, upplevt vardagen som döv och har därmed en djup förståelse för dövkulturen. Dessa kunskaper utgör en ovärderlig resurs för döva tolkar i samband med krävande tolkningstillfällen (som till exempel rättegångar eller i kontakten mellan döva invandrare och myndigheter). Teckenspråksnämnden anser därmed att relätolkningen ska bevaras som en del av tolkningstjänsten för handikappade personer som FPA erbjuder.