Enligt statsminister Sanna Marins regeringsprogram inleder statsrådet en statlig försoningsprocess om de kränkningar av dövas och teckenspråksgemenskapens rättigheter som har förekommit. Det är meningen att resultatet av Tecknade minnen sedan  ska användas i själva försoningsprocessen. I forskargruppen  ingår både döva och hörande forskare.

Forskare med olika bakgrund

– Vår forskargrupp är mångsidig. En del hör till teckenspråksgemenskapen, en del har kunskap om sådant som rör teckenspråkiga och för en del är målgruppen helt okänd. Alla behövs. Vi forskare som ingår i teckenspråksgemenskapen kan uppmärksamma gemenskapens interna och tabubelagda frågor. De forskare som är utanför gemenskapen kan å sin sida lägga märke till sådana viktiga saker som vi inte alls skulle märka, säger Maija Koivisto från Helsingfors universitet. Hon är teckenspråkig döv och forskar för sin doktorsexamen om äktenskapsförbud, tvångssterilisering och tvångsaborter som döva har utsatts för.

Koivisto hoppas att teckenspråksgemenskapen deltar i undersökningen t.ex. genom att besvara en nätenkät. Man kan svara på frågorna även om man har egna erfarenheter av kränkningar men har sett någon annan bli utsatt. Forskarna hoppas på ett så brett spektrum av svarande som möjligt. Ålder eller modersmål har ingen betydelse.

Forskningens syfte

Projektets primära syfte är att på bred bas utreda de rättskränkningar som målgruppen har utsatts för från början av 1900-talet fram till våra dagar och hur kränkningarna har påverkat, och fortfarande påverkar, målgruppens möjligheter att likvärdigt delta i samhället.

Man undersöker också hur rättskränkningarna har påverkat dövas och teckenspråksgemenskapens möjligheter att upprätthålla och utveckla sitt språk och sin kultur. Dessutom utreds hur de upplevda kränkningarna har överförts från en generation till en annan och påverkat på både  individ- och gruppnivå. Här behövs uppgifter om både finska och finlandssvenska teckenspråkiga. Målgruppen omfattar även t.ex. döva föräldrars hörande barn (som kallas coda, children of deaf adults).

Forskargruppen

Projektet genomförs av forskare från Helsingfors universitet (HU), institutet för hälsa och välfärd (THL) Tammerfors universitet (TAU), humanistiska yrkeshögskolan (Humak) och östra Finlands universitet (UEF). Gruppen leds av Helsingfors universitet, det enda lärosätet i Finland med funktionshinderforskning som ämne. Projektet lotsas av Hisayo Katsui (HU), biträdande professor i funktionshinderforskning, som forskat bl.a. om döva kvinnor. Forskarna Maija Koivisto (HU) och Suvi-Maaria Tepora-Niemi (HU) ansvarar för huvuddelen av fokusgruppdiskussionerna och personintervjuerna med döva personer. De har en viktig roll också i att analysera materialet. Tepora-Niemi bedriver funktionshinderforskning och tillför tillsammans med forskarprofessorn Heikki Hiilamo (THL)  socialpolitisk sakkunskap vid materialanalysen, då rönen av de personliga berättelserna kombineras med den samhällspolitiska utvecklingen.

Merja Tarvainen (UEF) har bedrivit funktionshinderforskning med narrativa metoder inom socialarbetssektorn. Hon säkerställer att känsliga uppgifter behandlas säkert och metodologiskt väl i projektet.  Docent Päivi Rainò (Humak) är lingvist med demografisk och historisk forskning kring teckenspråksgemenskapen och språklig tillgänglighet som specialitet. Hon bistås av lektorerna i teckenspråkstolkning Juha Manunen och Marjukka Nisula (Humak), av vilka Manunen hör till målgruppen.  Genom deras expertis genomförs en webbenkät, och annan datainsamling, samt spridningen av information i målgruppen på både finskt och finlandssvenskt teckenspråk. Biträdande professorn i offentlig rätt Pauli Rautiainen (TAU) och forskaren fil.dr. Niina Meriläinen (TAU) tillför forskargruppen sakkunskap på det juridiska och  människorättspolitiska området.

– Vi är förstås entusiastiska och mycket motiverade. En del av forskarna hör till teckenspråksgemenskapen och har både egna erfarenheter och minnen av detta ämne. Men i det här projektet är vi som forskare först och främst lyssnare, då vi försöker lyfta fram de kränkningar av rättigheterna som målgruppen har utsatts för. Forskningen är viktig ur samhällssynpunkt eftersom döva och teckenspråkiga är en del av vårt samhälle. I första hand gäller forskningen Finlands historia, nutid och framtid men vi anser att forskningsresultatet, och den försoningsprocess som följer, rent av kan ha globala effekter, säger biträdande professor Hisayo Katsui.

Forskningsprojektet startade i juni 2020 och pågår till december 2021. Man kan följa det på sociala medier (på finska) med taggen Viitotutmuistot.