Elever och lärare från Borgå dövskola återvände till sina rötter
Finlandssvenska döva är en unik gemenskap, vilket betonas särskilt genom dess medlemmars långa historia i Borgå dövskola. Det framgick klart vid skolträffen som hölls 29.9–1.10.2023 i Borgå, 30 år efter att skolan stängdes.
Borgå dövskolas första träff ordnades år 1980. Sedan dess har träffar ordnats då och då, ibland med väldigt långa mellanrum – senast möttes eleverna år 2004 i Stockholm.
På programmet på träffen i Borgå stod en rundvandring på begravningsplatsen, varefter sällskapet samlades för att titta på en inspelning av teaterföreställningen Den sista blomman. På lördagen såg deltagarna föreläsningar av Outi Ahonen, Tomas Hedberg, Tomas Uusimäki och Anita Hellöre i auditoriet i WSOY-huset.
Ahonen berättade om sin forskning kring dövas upplevelser av boende på internat och Hedberg fortsatte med en intressant översikt över eleverna på skolan i Borgå. Hedberg har utrett att Borgå dövskola hade sammanlagt drygt 800 elever. Uusimäki presenterade Hirn-projektet, Finlands Dövas Förbunds ordboksprojekt inom teckenspråksarbetet. Projektet har åter gett ut nya bilder med tecken som familjen Hirn fotograferat. Fotografierna har aldrig publicerats tidigare. Hellöre avslutade föreläsningsprogrammet med en distansföreläsning om de dövas kultur, språk och identitet i Österbotten.
På pauserna serverades kaffe med en läcker tårta. Tårtan är värd ett särskilt omnämnande eftersom den var dekorerad med en fin gammal bild från en tidigare skolträff. Dagen avslutades med en restaurangmiddag. På söndag firade deltagarna en minnesstund vid C. O. Malms staty och besökte kyrkan.
Det finlandssvenska teckenspråkets vagga
Även om skolträffen bjöd på intressant program, stod det klart att träffens bästa behållning var att de finlandssvenska döva fick umgås med varandra. Dela det gemensamma språket och den gemensamma kulturen. De bär med sig en unik historia.
Två av deltagarna på träffen i Borgå var bland de sista eleverna som gick på Borgå dövskola. I dag lever de i Sverige. Hur skulle deras liv ha sett ut om skolan i Borgå inte hade lagts ned och om det varit möjligt för döva att studera vidare på svenska i Finland? Vi kommer aldrig att få svar på dessa frågor.
Även om de finlandssvenska dövas gemenskap har en historia som får en att stanna upp och tänka efter, har gemenskapens unika karaktär inte försvunnit, inte heller den värme och glädje som råder bland dess medlemmar. Skolträffen i Borgå var inte bara en skolträff bland andra, utan en miljö där det finlandssvenska teckenspråket lever och får kraft.
Ta del av stämningarna på träffen på vår video. Videon har svensk och finsk text.