Hur skulle presidentkandidaterna främja ställningen för teckenspråk?

Mika Aaltolas svar

1. I denna stormiga världspolitik och tid av oenighet är det särskilt viktigt att lyfta fram värden som förenar nationen. Jag förespråkar ett empatisamhälle där alla tas om hand och alla har likvärdiga möjligheter till ett gott liv. Jag stöder den nordiska välfärdsmodellen där de som är i en svagare ställning och minoriteter uppmuntras och försvaras. Rättigheterna och behoven för döva och teckenspråkiga, liksom för andra specialgrupper, bör aktivt lyftas fram. Om jag väljs till republikens president skulle det vara på sin plats att etablera en ny diskussionsarena för värden, likt Kultaranta. Detta är ett praktiskt exempel på hur presidenten med sitt anseende kan förena människor, oavsett olika bakgrunder och utgångspunkter.

2.-3. Finlands Dövas Förbunds och dess medlemsföreningar gör ett fantastiskt arbete för rättigheterna och likvärdigheten för döva och teckenspråkiga inom utbildning, kultur och växelverkan i samhället. Olika aktörer, som Statsrådets kansli och Nationaloperan, har varit banbrytare genom att erbjuda teckenspråkstolkning, men det behövs mer av detta. När det gäller utbildning måste det säkerställas att det finns tillräckliga resurser för döva och teckenspråkiga från tidig fostran till högskolestudier. Presidenten kan lyfta fram dessa teman särskilt i de värdeorienterade diskussioner jag nämnde tidigare.

Li Anderssons svar

1. Finland har fortfarande arbete att göra när det gäller att ta FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning på allvar och genomföra den fullt ut. Den nationella sannings- och försoningsprocessen angående döva och användare av teckenspråk måste slutföras. Den bör lyfta fram de kränkningar av mänskliga rättigheter döva och teckenspråkiga har upplevt i Finland, och inkludera teckenspråkiga och döva personer i processen. Samtidigt behövs det mer information om dagens missförhållanden.

2. Teckenspråkiga bör ha rätt att använda tjänster så omfattande som möjligt på sitt modersmål, tillgängligheten av tjänster på teckenspråk och andra minoritetsspråk bör understödas. Det finlandssvenska teckenspråk är hotat, och dess överlevnad bör stödas.

3. Jag vill lyfta fram mänskliga rättigheter som centrala i vår utrikespolitik. Som president skulle jag konsekvent belysa frågor om jämställdhet och likvärdighet i internationella sammanhang.

Sari Essayahs svar

1. Som president skulle jag stödja sannings- och försoningsprocessen för döva och teckenspråkiga samt delta i dialogen om teckenspråk.

2. Jag skulle se till att presidentens informations- och motsvariga tillfällen alltid tolkas till teckenspråk, och jag skulle också själv lära mig till grundtecken.

3. Som president skulle jag ta upp dessa frågor bland annat i mitt anförande vid FN:s generalförsamling och andra internationella forum.

Pekka Haavistos svar

1. Som president upprätthåller jag nära kontakt med dövaktivister och organisationer för döva och teckenspråkiga. Genom dessa möten kan vi öka synligheten för behoven hos döva och teckenspråkiga.

2. Som president betonar jag stärkandet av positionen för döva och inhemska teckenspråk. Det är viktigt att personer som är döva eller använder teckenspråk kan utbilda sig inom olika områden och få jobb. Diskriminering måste identifieras bättre än för närvarande. Det behövs också fler personer som är döva och använder teckenspråk inom politiken. Sanning- och försoningsprocessen för döva och teckenspråkiga måste fortsätta.

3. Teckenspråkiga artister och tolkning vid internationella evenemang kan förändra attityder. Som president har man internationella nätverk genom vilka man kan främja rättigheterna för döva och teckenspråkiga. I utvecklingsländer är en lösning ofta att utveckla teckenspråk och utbilda tolkar.

Olli Rehns svar

1. Som president upprätthåller jag nära kontakt med dövaktivister och organisationer för döva och teckenspråkiga. Genom dessa möten kan vi öka synligheten för behoven hos döva och teckenspråkiga.

2. Som president betonar jag vikten av att stärka dövas och inhemska teckenspråks ställning. Det är viktigt att döva och personer som använder teckenspråk kan utbilda sig inom olika områden och få jobb. Diskriminering måste identifieras bättre än för närvarande. Det behövs också fler personer som är döva och använder teckenspråk inom politiken. Sanning- och försoningsprocessen för döva och teckenspråkiga måste fortsätta.

3. Teckenspråkiga artister och tolkning vid internationella evenemang kan förändra attityder. Presidenten har internationella nätverk genom vilka man kan främja rättigheterna för döva och teckenspråkiga. I utvecklingsländer är en lösning ofta att utveckla teckenspråk och utbilda tolkar.

Alexander Stubbs svar

1. Att vara förebild för gemensamma värderingar är en av presidentens tre viktiga uppgifter. I denna roll kan presidenten påverka attityder och öka förståelsen för dövas och teckenspråkigas rättigheter och behov. Jag ser fram emot hur sannings- och försoningsprocessen fortskrider och vilka rekommendationer som ges. Efter det får vi se vad presidenten kan göra och hur presidenten med sitt anseende kan främja rekommendationerna.

2. Det är viktigt för mig att även teckenspråkiga får information på sina modersmål. Min valprogram är tolkad till finskt teckenspråk: https://www.alexstubb.fi/info/sgn.

3. Jämställdhet är en grundpelare i Finlands utrikespolitik. Det är viktigt att presidenten håller jämställdhet framme i sina åtgärder både globalt och som förebild för de gemensamma värdena i Finland. När jag var utrikesminister utnämnde jag rap-artisten Signmark – Marko Vuoriheimo – till specialrepresentant för att främja rättigheterna för personer med funktionsnedsättning på olika internationella forum.

Jutta Urpilainens svar

1. Jag ställer upp som kandidat till republikens president för att ingen ska lämnas utan stöd. Det innebär att jag som förebild för gemensamma värden skulle lyfta fram de problem som olika grupper – såsom döva och teckenspråkiga – upplever, och främja mänskliga rättigheter och jämställdhet. Som president stödjer jag att den sannings- och försoningsprocess för döva och teckenspråkiga som inleddes under den senaste regeringsperioden fullföljs.

Som president vill jag arrangera forum där jag brett skulle bjuda in olika befolkningsgrupper, intresseorganisationer och det civila samhället – inklusive dövas gemenskap.

2. De inhemska teckenspråken bör beaktas omfattande inom olika delar av det finska samhället – även inom till exempel utrikes- och säkerhetspolitiken. Exempelvis bör varje persons rätt till information och kommunikation på sitt eget modersmål säkras i alla situationer, inklusive kriser.

3. Finlands utrikespolitik bör styras av våra värderingar, vilket innebär att mänskliga rättigheter ställs i centrum för vår politik. Vi måste kunna diskutera även svåra frågor med våra partners. Människorättskränkningar mot till exempel teckenspråkiga och döva ska inte bortses från.

Som president främjar jag att Finland genom internationellt samarbete jobbar för att uppnå målen i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.