Många små steg och samarbete behövs

Vad behövs för att lyckas med påverkan och förändring? I livets stora händelser krävs ofta en bra planering och förberedelsearbete för att lyckas uppnå målen. Vi tänker sällan på hur många små steg som faktiskt krävs för en skolexamen, för att bygga ett egnahemshus eller lyckas med ett föreningsprojekt.

Vi kan kanske ha stora visioner, bra förslag och problemlösningar för en verksamhet i vår egen förening eller inom familjen. Men om ingen annan lyssnar eller tycker lika, saknas styrka att påverka och förändra.

Påverkansarbete med politiker

Ett hus kräver en god grund för att vara starkt och hållbart. Detta beskriver vårt långsiktiga arbete för att uppnå våra mål för det finlandssvenska teckenspråket och finlandssvenska döva. Föreningen Finlandssvenska teckenspråkiga (FST) bildades år 2002 som ett resultat av arbetet inom Finlands Dövas förbunds Svenska arbetsgrupp.  Gruppen tog redan  på 1980- och 1990-talet upp behovet av service och information på svenska, och den stora tolkbristen för finlandssvenska döva.

Uppvaktningar och informationsspridning har alltid varit en viktig del av föreningen FST påverkansarbete för finlandssvenska döva. Kanske vi som minoritet lättare får förståelse för vår situation från svenskspråkiga organisationer och politiker? Vi har god nytta av vårt kontaktnätverk när vi behöver stöd för verksamheten, eller till exempel för LIVS-projektet.

Språkmedvetenhet och egna rättigheter

Förr var dövas medvetenhet om sitt eget språk ganska svag. Särskilt för finlandssvenska döva blev den egna identiteten och språkmedvetandet stärkt tack vare språkforskning och dokumentation om vårt språk. Karin Hoyers insatser med  ”Se vårt språk”-materialet samt den moderna och öppna ordboken Signwiki har gjort vårt finlandssvenska teckenspråk mer synligt och konkret för oss och andra. Vi blev också stolta över vårt eget språk. Därmed kom också motivationen att själva kämpa för dess framtid.

Jag tycker vi blivit duktigare på att stå upp för oss själva och våra rättigheter som finlandssvenska döva. Det kanske är tack vare vår språkplan för revitaliseringen av det finlandssvenska teckenspråket – som beskriver hur våra språkliga rättigheter kan förbättras. Politiska beslutsfattare har lyssnat på oss och förstått att vi har lika värde och lika rättigheter att använda vårt modersmål som finskspråkiga döva.

Vi använder vårt språk

Vi vet att en plan hjälper när vi vill uppnå mål, t.ex. bygga ett hus eller genomföra ett projekt. För oss är målet att få service på vårt eget språk, och en lättare vardag för finlandssvenska döva. Vi vill kunna använda vårt språk – i familjen, i närmiljön med tolk, i samhället med tillgång till tjänster som ger information och stöd på finlandssvenskt teckenspråk. För oss finlandssvenska döva är det väldigt viktigt att ha tillgång till tolkar som klarar av att delta i aktiviteter på svenska.

Internationella erfarenheter ger stöd även i Finland

Jag ser idag mer positivt på framtiden då LIVS 2-tolkutbildningen startat. Småningom får vi en större krets med aktiva teckenspråkstolkar och instruktörer på finlandssvenskt teckenspråk.  Själva idén med utbildningen i Livs och Livs II (teckenspråksinstruktörer och tolkar) har vi fått genom ett annat teckenspråksarbete, i Kosovo. Finlands Dövas Förbund har utarbetat CASLI-utbildningen genom utvecklingssamarbete med döva i Kosovo. I CASLI-utbildningen kvalificeras döva att arbeta som skolassistenter och språkexperter. Det var väldigt lyckosamt att Karin Hoyer fick god  erfarenhet genom att delta i ett internationellt projektarbete som blev till nytta också för oss finlandssvenska döva!