Drömmen om en smidig vardag
Finlands Dövas Förbunds och Finlandssvenska teckenspråkiga rf:s storprojekt, revitaliseringsprogrammet för det finlandssvenska teckenspråket, är nu inne i slutfasen. Programmet innehåller 66 åtgärder för att stärka språket.
År 2012 tog Finlandssvenska teckenspråkiga rf (FST) fram Språkplan för finlandssvenskt teckenspråk. I planen listas drömmar om hur framtiden skulle kunna se ut för dem som använder finlandssvenskt teckenspråk. Hur kunde dessa drömmar sammanfattas?
– Allt går smidigt. Jag kan använda finlandssvenskt teckenspråk var som helst och det är inget konstigt med det. Ett dövt barn kan lära sig språket, tolktjänsten fungerar och attityderna är som de ska, tecknar FST:s verksamhetsledare Magdalena Kintopf-Huuhka.
– En del av drömmen är också att inte alltid behöva kämpa för sina rättigheter, utan att ha andra som kämpar för en. Jag skulle kunna göra mig själv överflödig.
Arbetsförloppet
Arbetet med revitaliseringsprogrammet för det finlandssvenska teckenspråket inleddes i december 2020 genom ett samarbete mellan Finlands Dövas Förbund och FST. Programmet utgick från FST:s Språkplan, där man konstaterat ett behov att samla all information om språket i ett enda dokument.
Under fyra års tid samlade man information, höll möten, träffade representanter för olika organisationer och skrev på programmet. I december 2024 genomförde Finlands Dövas Förbund och FST ett offentligt hörande via webbplatsen dinåsikt.fi (otakantaa.fi) om det första utkastet av revitaliseringsprogrammet på 110 sidor. Baserat på svaren finslipades programmet ytterligare.
I juni 2025 skickas det färdiga revitaliseringsprogrammet till undervisnings- och kulturministeriet för publicering. Det sista sammanfattande kapitlet i det svenskspråkiga revitaliseringsprogrammet kommer också att publiceras på finska och engelska – och naturligtvis på finlandssvenskt teckenspråk.
Ett publiceringsevenemang planeras i september under den internationella dövveckan.
Centrala åtgärder
Revitaliseringsprogrammet innehåller 66 åtgärder, vars övergripande syfte är att ”stärka det finlandssvenska teckenspråket genom att öka på antalet användare, skapa och upprätthålla platser där språket kan användas och öka på kunskapen om och färdigheterna i det finlandssvenska teckenspråket”.
Åtgärderna är inte i prioriteringsordning, men Magdalena Kintopf-Huuhka lyfter fram tre områden som är särskilt viktiga för revitaliseringen av språket:
– Tidig språkinlärning, fungerande tolktjänster och språkmiljöer som möjliggör användningen av språket.
– Tolkutbildning borde ordnas, för utan tolkar är det svårt att delta och ungdomar får inte utbildning. Språkinlärning kräver i sin tur läromedel och forskning. Det är svårt att välja vilka som är viktigast, de är alla sammanlänkade.
Samarbete behövs
Revitaliseringsprogrammet har identifierat vilka aktörer behövs för att genomföra åtgärderna. Det kan vara Finlands Dövas Förbund, FST, Helsingfors eller Jyväskylä universitet, Utbildningsstyrelsen eller undervisnings- och kulturministeriet. En aktör räcker sällan till.
– Vi betonar vikten av samarbete så att revitaliseringsarbetet inte går i stöpet för att det inte finns finansiering för alla åtgärder just nu, säger Annika Aalto, specialsakkunnig på Finlands Dövas Förbund.
Under arbetet med programmet märkte man att tjänstemännen fortfarande har bristande kunskaper om det finlandssvenska teckenspråket.
– Det finns fortfarande många tjänstemän som inte känner till att det finns två teckenspråk i Finland. På justitieministeriet har man en bättre förståelse för minoritetsspråken och även på undervisnings- och kulturministeriet ökar medvetenheten, säger Magdalena Kintopf-Huuhka.
– Tjänstemännens attityder varierar. Det finns mycket uppmuntran, men också tvivel på om det är värt att satsa på ett så litet språk.
Annika Aalto tror att det finns en vilja från myndigheternas sida att samarbeta för att främja programmets åtgärder. Hon påpekar dock att den finska regeringens politik spelar en stor roll.
– För närvarande betonas inte språk och språkliga rättigheter, så situationen är inte optimal. Förhoppningsvis kommer nästa regering att ta bättre hänsyn till dessa.
Språkinlärning kräver inte alltid pengar
Det är självklart att det behövs resurser för att revitalisera språket, men det finns även andra sätt att engagera sig. Attityden är avgörande.
– Att vara öppen för ny information om språk och att ändra på små saker. Nästa gång du beställer tolkning på teckenspråk, kom ihåg att beställa tolkning också på finlandssvenskt teckenspråk, säger Aalto.
Vem som helst kan stöda revitaliseringsarbetet. En teckenspråkig person kan till exempel försöka använda finlandssvenskt teckenspråk, även om hen inte behärskar det fullt ut. Man kan ge den andra möjligheten att använda sitt eget språk och försöka förstå det. Vem som helst kan sprida information om att det finns två teckenspråk i Finland. Man kan delta i finlandssvenska teckenspråkskurser när sådana ordnas på medborgarinstituten. Man kan också söka information ur böcker och på nätet eller titta på program på Teckenspråkiga biblioteket.
– Förbundet har gjort en bra start. Men eftersom det just nu bara är enstaka personer som gör det mesta av revitaliseringsarbetet har förbundet i sin helhet ännu mycket kvar att göra, säger Kintopf-Huuhka. Hon drömmer om att en presentation en dag hålls först på finlandssvenskt teckenspråk och svenska.
– Vi är vana vid att svenskan vid alla tillställningar kommer efter finskan.
Undervisningsmaterial i planerna
Redan före publiceringen av revitaliseringsprogrammet görs framsteg i utvecklingen av undervisningsmaterial för finlandssvenskt teckenspråk. Utbildningsstyrelsen i Finland har öronmärkt 150 000 euro för detta ändamål, och Finlands Dövas Förbund har ansökt om dessa medel. Förbundet behöver ett starkt nätverk av samarbetspartners och sakkunniga. Annika Aalto har redan varit i kontakt med bland annat Pedersöre kommun och Finlandssvenska teckenspråkiga rf – ställen där språkkompetensen finns.
– Om förbundet får uppgiften ökar vårt ansvar för att producera undervisningsmaterial. Ansvaret för FST, som är en viktig samarbetspartner, ökar också. Vi får veta om vi beviljats finansieringen i mitten av juni, säger Annika Aalto.
Undervisningsmaterialet riktar sig till förskolor, grundskolor och gymnasier. Materialet kommer att användas för undervisning i finlandssvenskt teckenspråk, där behovet enligt Aalto är störst. Det finns ännu inte planer på att producera teckenspråkigt undervisningsmaterial för andra skolämnen.
Språkrevitaliseringsarbetet fortsätter också inom ramen för Språkstyrka-projektet, som administreras av förbundet och inom Finlandssvenska teckenpråkiga rf:s verksamhet. Finansieringsläget är dock osäkert.
– Undervisnings- och kulturministeriets finansiering av Språkstyrka upphör i maj 2026, och situationen för FST är lika osäker som för alla organisationer som får STEA-finansiering.
Förhoppningen är förstås att revitaliseringsprogrammet inte ska bli liggande i bokhyllan och samla damm, utan fortsätta att implementeras i praktiken under de kommande åren.
Artikeln har publicerats på finska i Dövas tidskrift 2/2025.
Text: Annika Posti
Foto: Heidi Koivisto Robertson
17.6.2025 | Dövas tidskrift
28.4.2025 | Dövas tidskrift