För exakt 200 år sedan föddes en pojke på Iso-Vahe rusthåll i Eura. På sin mors sida hörde barnet till den adliga ätten Tandefelt. Fadern var son till en sämskskinnsberedare från Heinola och hade utbildat sig till tjänsteman. På 1820-talet var ett äktenskap mellan en hantverkarson och en adelsdam ingenting som hände varje dag, och många höjde säkert på ögonbrynen. Men det nya, stolta storfurstendömet Finland var fullt av möjligheter för ambitiösa och företagsamma människor. Sämskskinnsberedarens son, den till länsfiskal befordrade Anders Gustaf Malm, var en av dem, och det blev till lycka och välsignelse för Finlands döva. För om Carl Oscar Malm hade fötts i en garvarfamilj skulle vår gemenskaps historia se helt annorlunda ut.

I år firar vi en stor man: grundaren av dövundervisningen i Finland och fadern till våra inhemska teckenspråk. Han samlade de döva och planterade språkets och kulturens frön i dem, frön som har grott och vuxit sig starka. De har stått emot förtryck, ringaktning och våld, storm efter storm, alltid på väg mot gryningen.

Teckenspråket är otvivelaktigt mer framstående än andra språk genom att det är så särpräglat och fullt av sanning, liv och kraft. Trots att språket verkar enkelt, är det oerhört rikt, summerar Malm i en debattartikel som publicerades i Helsingfors Tidningar år 1852. Vid denna tidpunkt var Malm 26 år, grundare till en dövskola där han också var lärare, och en ensam aktivist som drevs framåt av en unik vision. Han tvekade inte att försvara de dövas rätt till sitt eget språk, utbildning och ett meningsfullt liv.

Ännu för några decennier sedan skämdes döva för att teckna offentligt, men i själva verket är skammen deras som har försökt utplåna teckenspråken i Finland. Skammen här till dem som har ett så trångt sinne att det bara rymmer ett enda sätt att vara. I dag kan vi vara stolta över vårt språk. Det är vår livlina – en gåva dyrbarare än guld, som vi fick av Carl Oscar Malm.

I detta nummer kan vi läsa hur Malm ser ut i en ung människas ögon i dag. Vi får också bekanta oss med Finlands äldsta dövförening, Åbo Dövas Förening som fyller 140 år och som vakar över C. O. Malms grav.

På Malms födelsedag 12.2 fick Viittovat perheet ry den välförtjänta utmärkelsen Årets teckenspråksbragd.  Föreningen arbetar hårt för de teckenspråkiga barnens rätt till sitt eget språk. Carl Oscar Malm skulle vara oerhört stolt över er.