I Teckenspråksbarometern 2024 utreddes bland personer som använder finskt och finlandssvenskt teckenspråk hur deras språkliga rättigheter har tillgodosetts. Enkäten besvarades av 228 myndiga personer.

Ett betydande resultat är att vid ungefär 70 procent av de tillfällen då teckenspråkiga uträttar ärenden agerar myndigheten eller en tjänsteinnehavare inom en offentlig tjänst inte på det sätt som krävs enligt lagstiftningen, och kunden måste själv beställa en tolk för myndighetens räkning. För personer som använder finlandssvenskt teckenspråk är tillgången till tolkar ännu sämre. Dessutom framhävdes återuppringningstjänster som särskilt problematiska, eftersom de är otillgängliga för teckenspråkiga.

”Tillgången till finlandssvenska teckenspråkstolkar är fortfarande dålig, vilket medför utmaningar för dem som använder språket när det gäller att delta och få information. Återuppringningstjänsterna som används inom social- och hälsovården utgör ett oöverstigligt hinder för döva och andra hörselskadade som anlitar tolktjänster i fråga om att få tillgång till olika tjänster”, säger forskaren Päivi Rainò från Humanistiska yrkeshögskolan (Humak).

Teckenspråkiga har utmärkta kunskaper om sina språkliga rättigheter

Enligt barometern är teckenspråkiga mycket väl medvetna om sina språkliga rättigheter. Nästan alla svarande (96 procent) anser att de språkliga rättigheterna är viktiga för dem själva.  I diskrimineringsfrågor vänder man sig allt aktivare till olika myndigheter och tjänsteinnehavare: antalet gånger man tagit kontakt har fördubblats jämfört med föregående barometerundersökning.

Barometern är en del av justitieministeriets uppdrag att följa upp hur de språkliga rättigheterna tillgodoses. Ministeriet beaktar resultaten vid beredningen av regeringens berättelse till riksdagen om tillämpningen av språklagstiftningen, som lämnas in senare i år.

Man kan bekanta sig med resultaten av barometern närmare via justitieministeriets teckenspråkiga sammanfattning samt via länken intill.