Enligt statsminister Sanna Marins regeringsprogram inleder statsr\u00e5det en statlig f\u00f6rsoningsprocess om de kr\u00e4nkningar av d\u00f6vas och teckenspr\u00e5ksgemenskapens r\u00e4ttigheter som har f\u00f6rekommit. Det \u00e4r meningen att resultatet av Tecknade minnen sedan\u00a0 ska anv\u00e4ndas i sj\u00e4lva f\u00f6rsoningsprocessen. I forskargruppen\u00a0 ing\u00e5r b\u00e5de d\u00f6va och h\u00f6rande forskare.<\/p>\n

Forskare med olika bakgrund<\/h2>\n

\u2013 V\u00e5r forskargrupp \u00e4r m\u00e5ngsidig. En del h\u00f6r till teckenspr\u00e5ksgemenskapen, en del har kunskap om s\u00e5dant som r\u00f6r teckenspr\u00e5kiga och f\u00f6r en del \u00e4r m\u00e5lgruppen helt ok\u00e4nd. Alla beh\u00f6vs. Vi forskare som ing\u00e5r i teckenspr\u00e5ksgemenskapen kan uppm\u00e4rksamma gemenskapens interna och tabubelagda fr\u00e5gor. De forskare som \u00e4r utanf\u00f6r gemenskapen kan \u00e5 sin sida l\u00e4gga m\u00e4rke till s\u00e5dana viktiga saker som vi inte alls skulle m\u00e4rka, s\u00e4ger Maija Koivisto<\/strong> fr\u00e5n Helsingfors universitet. Hon \u00e4r teckenspr\u00e5kig d\u00f6v och forskar f\u00f6r sin doktorsexamen om \u00e4ktenskapsf\u00f6rbud, tv\u00e5ngssterilisering och tv\u00e5ngsaborter som d\u00f6va har utsatts f\u00f6r.<\/p>\n

Koivisto hoppas att teckenspr\u00e5ksgemenskapen deltar i unders\u00f6kningen t.ex. genom att besvara en n\u00e4tenk\u00e4t. Man kan svara p\u00e5 fr\u00e5gorna \u00e4ven om man har egna erfarenheter av kr\u00e4nkningar men har sett n\u00e5gon annan bli utsatt. Forskarna hoppas p\u00e5 ett s\u00e5 brett spektrum av svarande som m\u00f6jligt. \u00c5lder eller modersm\u00e5l har ingen betydelse.<\/p>\n

Forskningens syfte<\/h2>\n

Projektets prim\u00e4ra syfte \u00e4r att p\u00e5 bred bas utreda de r\u00e4ttskr\u00e4nkningar som m\u00e5lgruppen har utsatts f\u00f6r fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1900-talet fram till v\u00e5ra dagar och hur kr\u00e4nkningarna har p\u00e5verkat, och fortfarande p\u00e5verkar, m\u00e5lgruppens m\u00f6jligheter att likv\u00e4rdigt delta i samh\u00e4llet.<\/p>\n

Man unders\u00f6ker ocks\u00e5 hur r\u00e4ttskr\u00e4nkningarna har p\u00e5verkat d\u00f6vas och teckenspr\u00e5ksgemenskapens m\u00f6jligheter att uppr\u00e4tth\u00e5lla och utveckla sitt spr\u00e5k och sin kultur. Dessutom utreds hur de upplevda kr\u00e4nkningarna har \u00f6verf\u00f6rts fr\u00e5n en generation till en annan och p\u00e5verkat p\u00e5 b\u00e5de \u00a0individ- och gruppniv\u00e5. H\u00e4r beh\u00f6vs uppgifter om b\u00e5de finska och finlandssvenska teckenspr\u00e5kiga. M\u00e5lgruppen omfattar \u00e4ven t.ex. d\u00f6va f\u00f6r\u00e4ldrars h\u00f6rande barn (som kallas coda, children of deaf adults).<\/p>\n

Forskargruppen<\/h2>\n

Projektet genomf\u00f6rs av forskare fr\u00e5n Helsingfors universitet (HU), institutet f\u00f6r h\u00e4lsa och v\u00e4lf\u00e4rd (THL) Tammerfors universitet (TAU), humanistiska yrkesh\u00f6gskolan (Humak) och \u00f6stra Finlands universitet (UEF). Gruppen leds av Helsingfors universitet, det enda l\u00e4ros\u00e4tet i Finland med funktionshinderforskning som \u00e4mne. Projektet lotsas av Hisayo Katsui <\/strong>(HU), bitr\u00e4dande professor i funktionshinderforskning, som forskat bl.a. om d\u00f6va kvinnor. Forskarna Maija Koivisto (HU) och Suvi-Maaria Tepora-Niemi<\/strong> (HU) ansvarar f\u00f6r huvuddelen av fokusgruppdiskussionerna och personintervjuerna med d\u00f6va personer. De har en viktig roll ocks\u00e5 i att analysera materialet. Tepora-Niemi bedriver funktionshinderforskning och tillf\u00f6r tillsammans med forskarprofessorn Heikki Hiilamo<\/strong> (THL) \u00a0socialpolitisk sakkunskap vid materialanalysen, d\u00e5 r\u00f6nen av de personliga ber\u00e4ttelserna kombineras med den samh\u00e4llspolitiska utvecklingen.<\/p>\n

Merja Tarvainen<\/strong> (UEF) har bedrivit funktionshinderforskning med narrativa metoder inom socialarbetssektorn. Hon s\u00e4kerst\u00e4ller att k\u00e4nsliga uppgifter behandlas s\u00e4kert och metodologiskt v\u00e4l i projektet. \u00a0Docent P\u00e4ivi Rain\u00f2<\/strong> (Humak) \u00e4r lingvist med demografisk och historisk forskning kring teckenspr\u00e5ksgemenskapen och spr\u00e5klig tillg\u00e4nglighet som specialitet. Hon bist\u00e5s av lektorerna i teckenspr\u00e5kstolkning Juha Manunen<\/strong> och Marjukka Nisula<\/strong> (Humak), av vilka Manunen h\u00f6r till m\u00e5lgruppen. \u00a0Genom deras expertis genomf\u00f6rs en webbenk\u00e4t, och annan datainsamling, samt spridningen av information i m\u00e5lgruppen p\u00e5 b\u00e5de finskt och finlandssvenskt teckenspr\u00e5k. Bitr\u00e4dande professorn i offentlig r\u00e4tt Pauli Rautiainen<\/strong> (TAU) och forskaren fil.dr. Niina Meril\u00e4inen<\/strong> (TAU) tillf\u00f6r forskargruppen sakkunskap p\u00e5 det juridiska och \u00a0m\u00e4nniskor\u00e4ttspolitiska omr\u00e5det.<\/p>\n

\u2013 Vi \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s entusiastiska och mycket motiverade. En del av forskarna h\u00f6r till teckenspr\u00e5ksgemenskapen och har b\u00e5de egna erfarenheter och minnen av detta \u00e4mne. Men i det h\u00e4r projektet \u00e4r vi som forskare f\u00f6rst och fr\u00e4mst lyssnare, d\u00e5 vi f\u00f6rs\u00f6ker lyfta fram de kr\u00e4nkningar av r\u00e4ttigheterna som m\u00e5lgruppen har utsatts f\u00f6r. Forskningen \u00e4r viktig ur samh\u00e4llssynpunkt eftersom d\u00f6va och teckenspr\u00e5kiga \u00e4r en del av v\u00e5rt samh\u00e4lle. I f\u00f6rsta hand g\u00e4ller forskningen Finlands historia, nutid och framtid men vi anser att forskningsresultatet, och den f\u00f6rsoningsprocess som f\u00f6ljer, rent av kan ha globala effekter, s\u00e4ger bitr\u00e4dande professor Hisayo Katsui.<\/p>\n

Forskningsprojektet startade i juni 2020 och p\u00e5g\u00e5r till december 2021. Man kan f\u00f6lja det p\u00e5 sociala medier (p\u00e5 finska) med taggen Viitotutmuistot.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En utredningsprocess kring historiska of\u00f6rr\u00e4tter har redan en tid p\u00e5g\u00e5tt i teckenspr\u00e5ksgemenskapen. Genom forskningsprojektet Tecknade minnen, som finansieras av statsr\u00e5det, har man nu kommit ett steg fram\u00e5t. <\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":6201,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[1868,1865],"acf":[],"yoast_head":"\n